Steg 1: Planering före första hålet borras
Det vanligaste misstaget är att börja köpa utrustning innan man vet vad man behöver. Sätt dig ner med en planritning över bostaden eller lokalen. Markera var du vill ha trådlös täckning, var stationära datorer och TV-apparater står, och var router och fiberbox hamnar.
Räkna antal samtidiga användare och vilka enheter som ska anslutas. Ett hem med tre tonåringar, två som jobbar hemifrån och en smart-hem-installation ställer helt andra krav än en pensionärslägenhet. För kontor: räkna med minst två enheter per anställd plus skrivare, kassasystem och bevakningskameror.
Den här guiden går igenom hela processen steg för steg: hur du planerar, drar kabel, väljer switch och accesspunkter, märker upp allt och dokumenterar slutresultatet. Vi använder samma metod när vi installerar nätverk hemma hos privatkunder i Täby och på små kontor på Södermalm.
Steg 2: Kabeldragning är ryggraden
Trådlöst är bekvämt, men kabel är alltid stabilare. Dra Cat6 eller Cat6a till varje punkt där du vill ha en accesspunkt, en stationär dator eller en smart-TV. Det är den investering du ångrar minst om fem år.
Använd Cat6a för framtidssäkring, den klarar 10 Gbit upp till 100 meter.
Dra alltid två kablar per punkt även om du bara behöver en. Marginalkostnaden är låg.
Håll minst 30 cm avstånd till starkströmskablar för att undvika störningar.
Använd tomrör i nya installationer, då kan du byta kabel utan att riva väggar.
Avsluta kablarna i en patchpanel i ett centralt skåp, inte direkt i utrustningen.
Steg 3: Switch och accesspunkter
När kablarna ligger på plats är det dags för aktiv utrustning. Här är valet av kvalitet viktigare än antalet portar. Vi rekommenderar oftast en hanterad PoE-switch så att accesspunkterna får både ström och nätverk via samma kabel.
Vad vi sätter i hemmen i Storstockholm
En typisk villainstallation hos oss innehåller en hanterad switch i klädkammaren eller tvättstugan, två till tre takmonterade accesspunkter och en router med stöd för VLAN. Då kan vi separera gästnätverk, smart hem och jobbdatorer, utan att kunden märker något i vardagen. Vi använder ofta Ubiquiti UniFi eftersom systemet är driftsäkert och enkelt att bygga ut. Läs mer om vår UniFi-installation om du vill se hur det fungerar i praktiken.
Steg 4: Placering av accesspunkter
En accesspunkt i taket mitt i bostaden ger nästan alltid bättre täckning än en router i ett hörn. Tänk på att signalen sprider sig nedåt och utåt. I tvåplanshus behövs minst en accesspunkt per våning. I kontor räknar man grovt med en accesspunkt per 80 till 120 kvadratmeter beroende på väggmaterial.
Undvik att placera dem ovanpå metallhyllor, i tekniska skåp eller bakom TV-apparater. Och kom ihåg: två svaga accesspunkter ger sämre resultat än en välplacerad.
Steg 5: Märkning och dokumentation
Det här är steget alla hoppar över, och ångrar. Märk varje kabel i bägge ändar med samma nummer eller bokstav. Märk patchpanelen, märk uttagen i väggen, märk strömkablarna till switchen.
Skriv sedan en enkel dokumentation: planritning med uttagsnummer, lista över IP-adresser till switch och accesspunkter, lösenord till administrationsgränssnittet och vilken port som går vart. Spara filen både digitalt och som en utskrift i nätverksskåpet. När något krånglar om tre år kommer du att tacka dig själv.