Passerkort och taggar i Stockholm

Hur ett taggsystem hänger ihop

Ett passersystem med tagg, eller passagesystem med tagg som många säger, består av fyra delar. Taggen eller kortet bär ett unikt nummer. Läsaren vid dörren läser numret när taggen hålls mot den. Dörrstyrningen, oftast placerad innanför dörren eller i ett skåp, kontrollerar om numret har behörighet just nu och öppnar i så fall låset. Och administrationen, en app eller ett webbgränssnitt, är där behörigheter läggs upp och spärras. I UniFi Access är allt detta samlat i samma system som nätverket, och läsarna kan även ta emot mobil som nyckel. Det viktiga är att läsaren utanför dörren aldrig styr låset själv, så att den inte går att kortsluta.

När en tagg inte öppnar finns det några vanliga förklaringar, och de går att kontrollera i tur och ordning. Taggen kan vara spärrad av misstag, eller kopplad till fel lägenhet efter en flytt. Behörigheten kan ligga utanför sitt tidsschema, till exempel tvättstugan efter klockan tio. Läsaren kan ha tappat kontakten med dörrstyrningen, vilket syns i appen. Och ibland är felet så enkelt som två taggar eller kort som hålls mot läsaren samtidigt, eftersom läsaren då inte vet vilken den ska svara. Det är därför passerkort i plånboken ibland fungerar bättre när de tas ut ur facket bredvid busskortet. En korthållare för passerkort med inbyggt RFID-skydd stoppar läsaren helt, så där måste kortet alltid tas ut.

Teknik och kopieringsskydd

Taggar finns i två huvudsakliga generationer. Den äldre på 125 kHz skickar bara ut sitt nummer, och det kan läsas av och kopieras med billig utrustning. Den nyare på 13,56 MHz, samma frekvens som NFC i mobilen, kan använda kryptering så att taggen och läsaren verifierar varandra. Många föreningar i Stockholm har fortfarande 125 kHz-taggar från ett system som installerades för länge sedan. Sitter det i dag taggläsare från Aptus eller ett annat äldre märke läser teknikern av en tagg vid platsbesöket för att se vilken teknik den använder. Det fungerar, men skyddet är skenbart när vem som helst kan få en kopia gjord. Vid ett byte väljs taggar med kryptering, och teknikern förklarar skillnaden för styrelsen så att beslutet blir begripligt.

Behörigheter som speglar verkligheten

Den stora vinsten med taggar är att varje dörr kan ha egna regler. I en förening kan det se ut så här:

• Porten öppnas för alla boende dygnet runt.
• Tvättstugan öppnas för alla mellan sju på morgonen och tio på kvällen.
• Garaget öppnas bara för den som hyr plats.
• Föreningslokalen öppnas för styrelsen och för den som bokat den, under bokad tid.
• Undercentralen och elrummet öppnas bara för fastighetsskötare och styrelse.

På kontor följer behörigheterna roller i stället: alla anställda, ledning, städfirma och IT. När någon slutar tas behörigheten bort samma dag, och ingen behöver jaga en nyckel.

Utdelning av taggar i en förening

När systemet är installerat ska taggarna ut till de boende. Det smidigaste brukar vara en utdelningskväll i föreningslokalen, där varje lägenhet kvitterar sina taggar mot en lista. Taggarna registreras på lägenhetsnummer, inte på namn, vilket gör det enkelt när någon flyttar. Boende som inte kan komma får taggar via styrelsen. Gamla nycklar till porten kan sedan samlas in, och cylindern behållas som reserv eller bytas mot en som bara fastighetsskötare och styrelse har nyckel till.

Misstag att undvika

Det vanligaste misstaget är att systemets administratörskonto ligger hos en enda person, som sedan flyttar eller lämnar styrelsen. Två administratörer och en gemensam inloggning för föreningen löser det. Ett annat är läsare som monteras så att solen eller regnet står rakt på dem, eller så högt att den som sitter i rullstol inte når. Ett tredje är att loggen sparas för evigt utan att någon har bestämt varför. Och ett fjärde är att ingen har tänkt på vad som händer vid strömavbrott, förrän det inträffar en mörk novemberkväll.

Vad som styr priset

Antalet dörrar är den största faktorn. Varje dörr i taggsystemet behöver läsare, dörrstyrning, ett elektriskt lås och kabel, och om lås och kabel redan finns blir det billigare. Därefter kommer antalet taggar och hur många behörighetsgrupper som ska läggas upp. Ett byte från ett gammalt system kan gå snabbare om kablarna går att återanvända. Föreningen eller företaget får fast pris efter platsbesöket. Nya taggar längre fram registrerar styrelsen själv, så det behövs ingen tekniker varje gång någon flyttar in eller tappar bort sin.